Ideologi styr vårdreformen

Regering Sipilä genomför en massiv förändring i det finländska välfärdssamhällets och den lokala demokratins grunder. Regeringen driver envist fram social- och  landskapsreformen – utan att lyssna på experternas råd och varningar.  Huvudsakliga drivkrafter för reformen verkar vara Centerpartiets vilja att genomföra landskapsförvaltningen och Samlingspartiets krav att kommersialisera våra gemensamma tjänster.

Vi håller på att flytta till landskapens Finland där hälsovårds- och välfärdstjänster produceras  på marknader drivna av privata vinstintressen. Detta innebär att också offentliga bastjänster bolagiseras. Det största problemet i regeringens sote-modell är ju att den offentliga makten ersätts med marknadens makt. Även mödra- och barnrådgivning ska bolagiseras!

Människors vardagsliv kretsar inte kring sote-reformen, men när man behöver hjälp är önskemålen praktiska och mänskliga: man måste få vård utan att stå i kö. Klientavgifter får inte hindra tillgång till läkare. Kvaliteten måste vara god.  Socialtjänster ska vara trygga och säkra. Speciellt måste man ta hand om barnskydd, åldringar och handikappade. Dessa är vad de flesta människor förväntar sig av sote-tjänster och som man måste kunna svara på. Regeringen har däremot hoppat över de ursprungliga önskemålen: att öka likabehandlingen mellan medborgarna och minska välfärdsskillnader, att försäkra oavbrutna tjänstekedjor och att förbättra tillgång till tjänster och hantera kostnader.

Sote-reformen är nödvändig. Det berör varje finländare. Men reformen ska inte byggas kring partiernas egna ideologier, utan den borde genomföras ansvarsfullt för att spänna över flera valperioder.

Ansvar för att ordna social- hälsotjänster borde också i fortsättningen ligga på den offentliga sektorn. Organiseringsansvar måste samlas på starkare axlar. Det ska koncentreras exempelvis till 18 landskap. Människor ska få rätt vård i rätt tid. Man kan inte acceptera regeringens åtgärder att bolagisera med tvång offentliga tjänster och förstöra tjänstekedjor. Produktion av vårdtjänster ska huvudsakligen ligga på den offentliga sektorns ansvar som kompletteras med privata företag  och tjänsteproducenter inom den tredje sektorn. Också kommuner ska kunna fortfarande producera vårdtjänster om man så avtalar.

Att öka valfriheten är en välkommen åtgärd. Men ökningen bör förverkligas på ett mer kontrollerat sätt till exempel genom att utveckla kundsedelmodellen eller med köptjänster och personlig budget. På detta sätt kunde man försäkra mer verkningsfulla tjänster och människorna skulle verkligen få bättre service, bättre hälsa och mer välfärd.

Åbo Underrättelser 30.5.2017

 

Kommentit pois päältä artikkelissa Ideologi styr vårdreformen