Regeringen försämrar kvaliteten på småbarnspedagogiken

Ajankohtaista,Etusivu,Kirjoituksia,På svenska

Småbarnspedagogiken har konsekvent utvecklats under de senaste tio åren i syfte att förbättra kvaliteten inom småbarnspedagogiken och främja utbildningsmässig jämlikhet.

Under Marins regeringsperiod återställdes mindre gruppstorlekar och full rätt till småbarnspedagogik, avgifterna för småbarnspedagogik sänktes och ett trestegstöd infördes. Utöver detta beslöt man att jämställdhetsplaner och likabehandlingsplaner ska utarbetas samt lokala planer för småbarnspedagogik. Alla dessa åtgärder är viktiga steg framåt för att höja kvaliteten på småbarnspedagogiken.

Nu när de två sist nämnda reformerna avvecklats till följd av regeringens försumliga politik, innebär detta ett bakslag för utvecklingen av småbarnspedagogiken. Just när dessa planer håller på att färdigställas behöver de inte uppgöras. I stället för försumlig politik skulle det behövas arbetsro för yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken. Genom småbarnspedagogik av hög kvalitet stöder vi jämlikhet i utbildningen och kan effektivt förbättra barns möjligheter att lära sig och förebygger eventuell utslagning.

Även Utbildningsstyrelsen och Småbarnspedagogikens Lärarförbund har konstaterat att de minskade kraven på planeringsskyldigheten försämrar kvaliteten på småbarnspedagogiken. Förbundet för speciallärare inom småbarnspedagogik har starkt ifrågasatt regeringens uppskattningar av besparingarna, utan tror tvärtom att ändringen till och med ökar utgifterna. Nationella centret för utbildningsutvärdering konstaterar att två strukturer som säkerställer kvaliteten inom småbarnspedagogiken och stöder ett jämlikt genomförande av verksamheten upphävs genom denna proposition.

Det är helt klart att utarbetandet av planerna för småbarnspedagogik kräver tid och arbetsinsats i kommunerna, men samtidigt ger det också personalen och föräldrarna möjlighet att påverka och beakta lokala önskemål och särdrag samt att förbättra kvaliteten på småbarnspedagogiken. Regeringen hänvisar till den utredning som Nationella centret för utbildningsutvärdering gjort och som pekade på att man i vissa kommuner ännu behöver utveckla sitt planeringsarbete. Detta är inte ett tillräckligt skäl för att avstå från dessa planer.

Dessutom håller regeringen på att slopa den lagenliga skyldigheten att utarbeta likabehandlingsplaner för varje daghem. Lagen har endast varit i kraft drygt ett år och dess effekt har man inte ens hunnit utvärdera. Det är också svårt att motivera lagändringen med en nästan obefintlig inbesparing på 44 000 euro. Jämlikhetsarbetet försvagas hur som helst. Det verkar därför som om jämlik behandling inte tillhör denna regerings viktiga värden.

Eeva-Johanna Eloranta, riksdagsledamot, SDP