Från kreativ förstörelse till fullständig förstörelse

Kirjoittaja:

Julkaistu:

Kategoria:

Kreativ förstörelse är en term som har att göra med ekonomisk teori. Det innebär en industriell omstrukturering, där effektiva organisationer överlever och ineffektiva förstörs. Medan de gamla strukturerna bryts sönder, föds nya som ersätter de gamla. Produktiviteten ökar när nya teknologier och metoder tas i bruk. Arbetstillfällen försvinner, men förlusterna omvandlas till nya arbetstillfällen i nya branscher.

Vi finländare är just nu i en situation av kreativ förstörelse. Med globaliseringen, digitaliseringen och robotiseringen har arbetsmarknadsstrukturen förändrats och håller på att förändras. Grundstenarna i Finlands export; skogsbruket, elektroniksektorn och metallindustrin med undantag av kemiska industrin, har svårigheter. I synnerhet har den export som har högt förädlingsvärde kollapsat. Gamla yrken dör och nya föds. Den tekniska utvecklingen hotar upp till 36% av yrken under de kommande två decennierna. Under sitt liv kan en person behöva utbilda sig till flera olika yrken. Livslångt lärande har blivit en nödvändighet.

I denna situation av kreativ förstörelse, bör man komma ihåg att utbildning av hög kvalitet från småbarnsfostran och från primär och sekundär utbildning till högre utbildning, inte att glömma vuxenutbildningen, skapar den kunskapsbas, som Finland tar avstamp i. Det finländska utbildningssystemet är effektivast i världen och utbildningens andel av de totala offentliga utgifterna ligger under genomsnittet för OECD-länderna, 12,2%. Regeringens förslag om tre miljarder euros nedskärningar i utbildning och forskning under de kommande fyra åren, äventyrar förutsättningarna för Finlands framtid och tillväxt som en pionjär inom hög kunnande. Med beaktande av de nedskärningar inom utbildningen som gjordes under förra regeringsperioden, har vi inte råd med ytterligare nedskärningar. Detta lovade alla partier i riksdagsvalet.

Utbildning är en investering snarare än en kostnad. Den kommer att betala sig många gånger om. Småbarnsfostran har t.ex. en så central betydelse för barnens inlärning och utveckling att OECD har räknat att en euros investering i småbarnsfostran ger upp till sju euros avkastning senare. En euros investering i universitetet ger i sin tur nästan sex euros avkastning.

Det är anmärkningsvärt att regeringen säger sig förespråka ett lyft för Finland genom innovationer, och samtidigt gör massiva nedskärningar i grundforskning och vetenskap. Nedskärningarna i universitetens och yrkeshögskolornas basfinansiering samt i Finlands Akademis och Tekes forskningsanslag, hotar att undergräva hela vårt ekosystem för innovation.

Med dessa nedskärningar äventyras möjligheterna för högskolor att ge högre utbildning, kunskapsnivån sänks och framför allt minskas resurserna för vår grundforskning, som ger en grund för utveckling av framtida innovationer.

Duktiga forskare flyttar eller har redan flyttat från Finland till länder som investerar i forskning. Det är hyckleri att tro att digitalisering och tentamenakvarier skulle innebära den räddning, som kan utläsas av regeringens spetsprojektpapper. Någon måste fortsätta att göra online-kurser och skriva examenfrågor samt korrigera tentsvar. Att ordna undervisning året om är också bort från den tid som ska användas till forskning.

Det verkar tyvärr så att Finland nu äter upp framtidens matsäck. Vi klarar inte konkurrensen med de asiatiska länderna om vi bara tillverkar bulkprodukter med lågt förädlingsvärde. Man måste minnas att också de asiatiska länderna gör stora investeringar i kunnande och utbildning hela tiden. Finlands ställning som ett föregångsland med högt kunnande kan gå förlorad.

Åbo Underrättelser 14.10.2015

Vastaa