Regeringen har för avsikt att ta bort produktsskatten för godis och glass.  Borttagningen av godisskatten kommer att ge upphov till 100 miljoner euros  skatteförlust för staten, vilket man tänker gottgöra med t.ex. nedskärningar av de svagas  förmåner.  Det är frågan om en lika stor intäktsförlust som de kommande nedskärningarna i läkemedelsutgifter, där diabetikernas medicinersättning fortfarande minskas. Man kan säga att regeringen ökar med sin verksamhet användningen av godis och glass och låter diabetikerna betala skatteunderskottet.

Sedan 1999 har förbrukningen av söta produkter tredubblats till 14 kilo i året per person. Det dagliga energibehovet är 10 % när det gäller sockers andel, men för en tonåring kan det till och med överstiga  15%. Skolbarnen köper godis och glass med sina fickpengar, därför är  prissänkningen en ogynnsam uppmuntran till att köpa ännu mera.

Söta drickor och godis är betydande källor för tillsatt socker och överskottsenergi. Från choklad och glass får man dessutom mättad fett. Samtidigt ökar hotet för andra hälsoproblem såsom hål i tänderna och sjukdomar som är anknutna till övervikt; hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes.

Genom beskattning av ohälsosamma livsmedelsprodukter kan vi kostnadseffektivt främja hälsan och minska socioekonomiska hälsoskillnader. Enligt WHO är ohälsosam diet en viktig faktor för ökade sjukdomar. Samtidigt har OECD konstaterat att beskattning är ett kostnadseffektivt sätt att förebygga fetma.

Istället för att ta bort skatten för glass och godis, skulle man kunna till och med expandera den till kex, våfflor och söta mellanmål. Målet med skatt borde vara positiva hälsoeffekter. Man borde ta modell av Danmark, Norge och Ungern där man stöder godisskatt. Från och med början av nästa år blir det obligatoriskt att ange information om näringsinnehållet och sockerhalten för livsmedel. Då öppnas nya möjligheter för bärandet av hälsobaserad skatt.

Ur ett folkhälsoperspektiv borde man på långt sikt expandera skatten så att det skulle beröra andra för hälsan farliga produkter såsom salt och hårt fett. Att ignorera folkhälso-aspekten i beskattningen kommer att i framtiden öka hälsoutgifter och fördjupa sociala ojämlikheter hos befolkningen. Med beskattningen kan vi stöda folkhälsan, om politisk vilja finns.

Åbo Underrättelser 22.11.2016