Låt studeranden leva på lån

”Den här studiestödsreformen siktar ju på att studerande i framtiden ska komma från en så kallad bra familj…” , så sammanfattade skämttecknaren Timo Mäkelä regeringens planer i fredagens tidning (11.3. IS).

Redan nu är studerandens grundskyddsnivå lägre än andra gruppers. Minimistödets nivå för studeranden är 200 euro mindre än utkomststödets grunddel, och nu tänker man skära ner i denna med 28 %, vilket utgör en fjärdedel av totala summan, alltså 86 euro. Den här summan motsvarar en hel månads matkostnader för en studerande. Många studeranden lever redan nu under fattighetsgränsen.

Nu håller man på att ändra studerandenas stöd till lånebaserat studiestöd. Man skär ner i studiestödet med en fjärdedel, alltså 80 euro som innebär en månads maträkning. Man håller på att söndra jämlikhetsprincipen, dvs. det att man oberoende sin bakgrund kan skaffa sig en utbildning. Unga som inte har möjlighet att få ekonomiskt stöd av sina föräldrar för att kunna klara av sina studier hamnar utan tvekan att kämpa med sin studiegång. Är det rätt att kräva att studera med lån, då det råder stor osäkerhet att få arbetsplats när man är högutbildad?  Snuttjobb och återbetalning av studielån är en osäker ekvation.

Även förlängda studietider har länge varit ett bekymmer i Finland och med detta beslut kommer vi knappast att få dem förkortade. Det är klart att, att fenomenet jobba vid sidan av studierna kommer att öka på bekostnad av fortskridandet av studierna.

Vid förra valperioden indexjusterades studiestödet i syfte att skydda studiepengens realvärde och bevarandet av köpkraften. Den första handlingen från Sipiläs regering förra hösten var att slopa denna indexjustering. Detta innebär att studerandens utkomst kommer att försvagas då prisnivån i övrigt stiger.

Studerande berövas samtidigt sin utkomst och professorer från universiteten. Vid förra regeringsperioden besparades 1,7 miljarder från utbildning och forskning. Även regeringspartiernas ordförande och undervisningsministern lovade under valperioden att man inte tänker skära destomera i utbildningen. Regeringen tänker oavsett dessa löften skära ner i utbildningen med ytterligare 3 miljarder euro under den här regeringsperioden. Utbildning och forskning och därmed att vara banbrytare i kunnande, som skulle föra oss mot en ny tillväxt, är nu största målet för medskärningar i Finlands historia.

Jag träffade för ett tag sedan högskoleelever i Åbo och de berättade att de har tappat sin tro på framtiden på grund av de massiva nedskärningar som regeringen tänker genomföra i utbildningen. Både rädsla och direkt desperation råder i luften, och man vågar inte längre tro på framtiden. Nu när studerandenas utkomst försvagas, riskerar man deras utkomst ytterligare. Man kan bara föreställa sig hurudan stämning dessa nedskärningar riktade till utbildningen åstadkommer bland unga.

Regeringen har konstaterat att då man lever i kärva tider så ska man skära i allt. Det väcker ändå förundran varför man måste ta mest från sådana vars utkomst är svagast. Unga som inte har möjlighet att få ekonomiskt stöd till sina studier av sina föräldrar hamnar att på riktigt fundera om de längre har råd med studierna, lönar det sig ens att studera? Detta riskerar samtidigt jämlikheten i skolan i det finländska samhället. Är vi på väg mot ett klassamhälle?

”Låt de äta bakelser”. Så berättas att Marie Antoinett skulle ha sagt då folket fick lida av svält utan bröd. Lite liknande känslor får man nu i Finland då Sipiläs regering uppmanar studeranden att leva på lån.

Åbo Underrättelser 30.3.2016